Vårkänslor
I helgen hade vi så himla fint väder i Karlstad. Så jag och min mamma bestämde oss för att vi skulle åka ut och spåra och träna lydnad ute i Väse. Jätte kul att äntligen få komma igång igen! På spåret blev det nybörjarspår för mina småttingar, och det gick väldigt bra. Denise var kanske den som gick på lite för hårt bara. Däremot gick det väldigt bra på lydnaden och hon känns mer samlad nu när vi tränar. Bilbo går det väl sådär just nu. Lite tråkig ålder att träna med. Han tycker att han är störst, bäst och vackrast så han minsann kan göra lite som han vill. Hoppas det snart går över...
Vår lägenhet
Nu har vi bott i lägenheten i två månder och stormtrivs i den! Idag firade vi min sambos, C's och hans brors födelsedag. Så passade på att ta lite bilder när vi ändå hade städat och gjort det lite fint.
Hallen:
Vardagsrummet:
Så ser det ut hemma hos oss. Det är fortfarande lite som fattas, men vi har ju som sagt inte bott här så länge. Vi väntar på en tv-bänk i från Ikea som förhoppningsvis ska komma nu i mars. Har väntat sedan December på den. Så nu håller vi tummarna för att den kommer!
Motivation
På videon ovanför ser man en herre som tränar sin valp. Blir både motiverad ,men samtidigt lite ledsen över att jag inte lade ned så mkt tid på träningen, med Bilbo och Denise när de var i den åldern. Ändå så sa jag till mig själv innan jag skaffade dem, att jag ska lägga ned mig och träna från grunden. Även om jag blir förbaskad på mig själv, så känner jag trots allt en större motivation nu. Nu ska det ske en förändring! Jag kan inte längre ursäkta mig med att jag inte har träningskamrater eller bil och körkort. Det går att träna ändå! Förhoppningsvis så blir jag starkare med min motivation, nu när våren kommer sakta men säkert. Mina hundar är ju trots allt unga fortfarande, och det finns väldigt mycket tid att satsa på träningen. Näven är slagen i bordet och nu ska jag på hedersord komma igång!
Tack polisen i Stockholm för att ni lade upp klippet och gav mig motivationen.
Bushundar, nu blir det ändring på vardagarna!
Social Fobi
Tänkte ta upp något som kanske inte är så chockartat för en del som känner mig väl. Jag har redan tagit upp detta med familj, pojkvän och arbetskollegor. Mitt liv har inte varit det lättaste då jag har levt med något som gör att jag kan bete mig konstigt åt, och som har hindrat mig från att vara en person jag egentligen vill vara. Jag har inte fått det diagnosticerat, men bland alla dessa symptom så passar jag in. Jag tänker göra en utredning för att få det mera bekräftat för mig själv, och ska försöka få hjälp med detta. Tyvärr så har jag insett mer och mer att jag har lidit och lider fortfarande av något som kallas för social fobi. För er som inte vet vad det innebär så kan ni läsa mer om det här:
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_fobi
Jag har hela tiden haft en aning om vad som varit fel på mig i alla dessa år, men förnekat och dolde det, för att jag skämdes. Jag hade mycket med frånvaro i skolan. Isolerade mig, var arg, ledsen och deprimerad. Jag går fortfarande och tänker på de saker jag har sagt lite dumt för 10 år sedan, och mår psykiskt dåligt av det. Jag har oftast stängt det inne, vilket resulterade i att jag blev ilsken och tog ut det på min familj och pojkvän (dem enda jag känner mig trygga med). Jag funderar hela tiden på vad folk tycker om mig och hur de tänkte när jag gjorde bort mig. Jag sitter och tänker på hur jag hela tiden ska bete mig, så att personerna i min omgivning inte tycker att jag är konstig. Jag kan under ett samtal tappa tråden lätt och ibland stamma av bara ren nervositet. Att bara prata i telefonen är en stor utmaning för mig.
Det är mycket som jag har försökt jobba på och jag har personer i mitt liv samt hundintresset att tacka för. Trots att det har blivit en förbättring idag. Så finns känslorna om att undvika människor och nervositeten kring dem fortfarande där.
2017 är tanken att jag ska utbilda mig som schäferdomare, men för att kunna genomföra utbildningen så måste jag få hjälp med min sociala fobi. Många kanske tycker att jag inte är mogen för att kunna ge mig ut och döma. För mig är det istället ett bra sätt att ta i tu med mitt problem (vilket jag egentligen skulle gjort för länge sen), och kunna genomföra det jag allra helst vill göra.
Får bara ångest bara jag tänker på att jag snart ska publicera detta inlägg på min blogg, men jag behöver göra detta. Detta är ju trots allt enklaste vägen att komma ut med detta, och få mig inse att jag behöver hjälp med min fobi.
Ny kamera väska och utbildning
Så har jag äntligen fått min kameraväska! Jag letade runt bland många snygga väskor, men alla låg nästan över 1000-lappen. Tillslut hittade jag en blogg som hänvisade till en jättesnygg väska och som kostade 299:-.
Den 15-16 Mars ska jag iväg på utbildning som exteriörbeskrivare. Känns väldigt nervöst, men samtidigt väldigt roligt att komma igång med en del av min dröm. Eftersom min pappa är schäferdomare och en väldigt omtyckt sådan, så har man lite press från min sida. Det gäller att jag sätter mig och pluggar på ordentligt om schäferrasen och försöker lära mig protokollet man använder sig av i bedömningen. Nervigt men sjukt roligt!
Alla mina hjärtan
Rosen och doftljuset fick jag av min sambo.
Ny leksak
Förra fredagen fick jag äntligen hem min kamera! Det blev en Pentax K50. Tänkte jag skulle haft med den och fotat i Veda, men så kom jag ju på att jag behövde ett minneskort till den. Fixa ett minneskort idag i alla fall så nu har man testat att fotografera lite. Nu kommer det att bli MYCKET roligare att blogga!
Veda Utställningen
I söndags gick vi upp kl.04.00 för att göra oss i ordning och åka iväg till Veda för att ställa Bilbo. Nervositeten började redan 4 dagar innan. Jag hade ju inte så stor koll på vilka konkurrenter han har, och han hade inte fått så mycket ringträning innan vi åkte. Det var 3 hanar (Bilbo inräknat) sammanlagt i klassen 4-6 mån. Biztro, Bilbos brorsa var med också. Himla kul att få se honom igen! Han hade fortfarande de lika fina färgerna som jag minns han hade vid 8 veckors ålder. Bilbo vann sin klass, gick vidare till bästa hane och han vann den omgången också. Slutade med att han blev slagen mot den fina tiken, Dahlgårdens Gnistra och blev BIM. Vilken start på det nya året! Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar den här hunden. Ett stort tack till mina föräldrar och uppfödare Patric och Marie för allt stöttande, och ett stort tack till Peter som hjälpte mig att visa Bilbo på bästa sätt!
Äventyret går vidare!
BIM: Cantanias Bilbo BIR: Dahlgårdens Gnistra Domare: Henri Motz, Frankrike.
Förberedelser
Nu har vi kommit igång med lite fysikövningar på vovvarna. Främst Bilbo. Han ska ställas ut den 2 Februari i Veda, och behöver bli lite fastare i ryggen. Har varit så svårt och veta hur man ska gå till väga och inte belasta honom för hårt. Han är ju bara 5 månader! Det jag i alla fall har kommit igång med är långpromenader där dem får gå i skritt och ligga på i linan i trav i snön och får pulsa lite. Sedan så har jag passat på att träna balansen på diverse stenar, bänkar och allt som kan tänkas gå på i Mariebergsskogen. Så har vi också kommit i gång och simmat på Urre Burr. Fick lära mig att när de har simmat i 3 min. så har de ungefär gått tre km. Vi simmar i en halvtimme med pauser i mellan åt, så det blir ungefär 3 mil!
Det har inte blivit någon ringträning över huvudtaget för Bilbos del. Vi har mest gått i skogen och låtit honom ligga på medan jag gömmer mig och använder mitt unika ljud för att få upp manken på honom. Pratade med min arbetskollega som också har schäfer. Hon berättade att de nästan enbart kör skogsträning med sina hundar. Deras hundar har ju aldrig haft problem med att gå inne i ringen, så förhoppningsvis kan han sköta sig lite. Vi kommer dock prova ringträna honom också. Så det inte blir allt för konstigt för honom när han kommer till Veda.
Har kikat lite på systemkameror på nätet och är lite sugen på denna:
Den har ju fått bra i rescensioner så jag hoppas att det kan vara en bra och passande kamera för mig.
Nya tag
Ja nu blir det nya tag med bloggen. Ibland hamnar jag lite i en svacka med bloggandet. Tycker ju det är roligast att fota och lägga upp fina kvalitetsbilder, men saknar en bra kamera. Har ni något tips på en bra kamera för ett förnuftigt pris så kommentera!
Jag har varit en dålig matte som inte har tränat fullt så mycket som jag velat med mina hundar. Bästa tiden är ju egentligen när det dem är små och är som mest läroaktiga. Sedan så har jag inget körkort ännu, vilket stoppar mig lite. Jag har inte möjligheten att kunna åka på en lämplig plats/till klubben och träna med dem. Tråkigaste tiden på året också, vintern förstör lite och det blir mörkt fort. När jag bodde i Danmark blev jag bra bortskämd och fick möjligheten att vara delaktig i ett team som tränade 2-3 ggr i veckan. Innehöll 4 väldigt duktiga figuranter som kunde kritisera och ge råd om min träning. Nu står jag ensammen på egna ben, vilket inte är bra. Är det något jag lärt mig så är IPO en teamsport. Hade kanske önskat att det fanns folk man kunde träna oftare med. Så ursäkter finns det alltid, men nu måste jag komma igång! Om jag så ska stå ensammen. Det finns mycket jag kan träna själv och jag har egentligen gjort det förut. Så jag får stå ut tills jag kan hitta en bra och seriös grupp som kan tänka sig att träna ihop med mig.
Så ser det ut och jag kommer försöka att informera lite mer hur det går för mig och mina hundar framöver.
BRB!
Nytillskottet!
Så kom den efterlängtade dagen jag väntat så länge på. Jag har varit upp till Hudiksvall hos Cantania's kennel och hämtat hem lilla Cantania's Bilbo som blir 10 veckor på onsdag. Det ska bli oerhört spännande och se vad han kan utvecklas och bli när han blir stor. Han och Denise går alldeles utmärkt ihop och han har redan anpassat sig riktigt bra hemma hos mig och Christopher. Appråpå mitt och Christophers hem. Vi har ju bott i en etta i ungefär ett år nu och vi har kännt väldigt länge att vi velat flyttat till något större. Efter lång tids letande och väntande på besked från KBAB, så fick vi äntligen en lägenhet vi ville ha! Vi ska bara flytta till porten bredvid oss i en fräsch tvåa.
Cantania's Bilbo 9 veckor (e. Pacco v Langenbungert u. Cantania's Olly)
Jag har investerat i en cykeltrailer till hund så jag kan få med mig vovvarna till jobbet. Spar på deras leder så länge de är unga och oröntgade. Har redan provat den när jag åkte till jobbet, men till min stora fasa så hade däcket sprängts när vi kom fram. Så i morgon får min käre pojkvän ta en tur till Biltema. Så himla tråkigt, men fin är den i alla fall.
Till helgen kommer min lillasyster och pojkvän till helgen för att umgås med mig och Christopher. Det ska bli mysigt!
Cantania's Bilbo
5,5 mån på bilden
4 månader på bilden.
7 veckor på bilden.
FÖDD: 2013.08.07
u. Cantania's Olly e. Pacco vom Langenbungert
Houen Jenny (e. Bettig Lester u.Houen Iiliana)
Varböld!
I onsdags blev Denise 11 veckor och jisses vad hon har växt! Det har fortfarande gått bra med henne under första veckorna vi har haft henne. Förutom att hon blev irriterad på ögat först, men det gick över när jag behandlade med lite neutraliserande ögondroppar jag hade från Royal Canins första hjälpen kit. Så till det värsta. Förra veckan när jag hade med Denise på jobbet så märkte jag en svullnad hon hade på halsen. Hon mådde allmänt bra så jag avvaktade lite och hoppades på att det skulle gå ned. På torsdagen hade svullnaden blivit en hård knöl och då blev jag lite orolig över vad det kunde vara. Så jag ringde Solstadens djursjukhus och jag fick en tid dagen efter. Det visade sig vara en varböld som de fick sticka hål på och få ut vätskan ur den. Under helgen fick vi ha såret öppet eftersom de inte fick ut all vätska, och behandla henne med streptosolin och metacam. I måndags var vi på återbesök och blev tvungna att få recept på vetrimoxin för att hon fortfarande hade en liten kapsel som inte gått bort ännu. Idag skulle vi varit på ytterligare återbesök, men eftersom vetrimoxinet verkar ha hjälpt så avbokade jag tiden.
Förutom tråkigheterna med varbölden så har vi börjat träna lite positiva övningar med sitt, ligg och stå utan att lägga in kommandoorden. Jag visar henne först vad jag vill att hon ska utföra. Ex: Om jag ska lära henne att sitta så visar jag henne med godis och handen först. När jag sedan ska lägga in kommandoordet "Sitt" så blir det en ny signal. Då säger jag "Sitt" till henne ( med full medvetenhet att hon inte kommer att sätta sig) och tre sekunder efter så visar jag henne den gamla signalen (visar med handen och belönar med godis). På så vis kommer hon efter några övningar förknippa "Sitt" med vad jag visar henne vad hon ska utföra. När hon lyckas komma på att hon ska sätta sig så belönar jag henne förstås och jag slipper visa med kroppsspråket vad det är hon ska göra. Belönar också med klicker förstås (klicker kan jag inte klara mig utan!). Hoppas på att jag kan få det filmat en dag så ni får se hur jag gör detta i praktiken.
Denise provar kläder!